THAT SMILE ON YOUR FACE

Fyfan vad basket är roligt. Jag kan liksom inte förneka att jag älskat det sen första sekund jag höll i en boll som 9åring i Persöns lilla sporthall. Och jag kan inte förneka att det 8 (!!!) år senare är lika underbart. Visst, jag sög, visst, bollarna flög åt fanders men vad tusan.. Man måste väl börja någonstans. Oavsett vad som händer är basket den första stora kärleken liksom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0